Sluttäckning av Malungs gamla avfallsanläggning

Malung-Sälens kommun är ansvarig för sluttäckning av deponin och Vamas har fått uppdraget att utföra arbetet. Arbetet med sluttäckning inleddes i mars 2019 och fortsätter fram till 2022. Det är Fortum Waste Solutions AB som etappvis genomför arbetet med sluttäckningen. Efter att sluttäckningen är genomförd kommer tillsynsmyndigheten att genomföra en slutbesiktning. Kostnaden för sluttäckning av deponin finansieras av Malung-Sälens kommun.

Därför sluttäcks Malungs avfallsanläggning

I mitten av 1900-talet ökade levnadsstandarden och konsumtionen i Sverige. Det ledde till ökade avfallsmängder. Avfallet lades på hög på en avfallsanläggning, även kallad deponi.

Deponering av avfall vid Malungs avfallsanläggning påbörjades under 1955. I takt med att Sveriges miljöarbete förbättrats och återvinning fått ett större fokus har deponering av avfall minskat succesivt i Sverige. Nu deponeras endast sådant material som inte går att återvinna eller förbränna. Det kan till exempel vara kakel, gullfiberisolering och asbest. I Malung deponeras idag endast omkring 3 procent av hushållsavfallet.

En gammal deponi som inte är i drift måste, enligt lag sluttäckas. Sluttäckningen ska fungera som skydd för att nederbörd inte tar med sig skadliga ämnen, så kallat lakvatten, vidare ut i naturen. Ytan som ska sluttäckas i Malung är ca 8 hektar.

Så här går sluttäckning till

Med sluttäckning menas att deponin täcks över med flera skikt av olika material. Varje skikt har en viss funktion i sluttäckningen.

Den första åtgärden är att deponin ska få en form som är högst på mitten så att regnvattnet kan rinna av åt sidorna. På så vis minskas mängden lakvatten som behöver tas omhand innan det kan släppas ut i naturen. Ovanpå tilljämnade ytor läggs ett tätskikt av speciellt framtagna material för att hindra att vatten tränger igenom avfallet som ligger under.

Ovanpå tätskiktet läggs sedan ett dräneringslager med grus eller krossad betong, detta gör att vatten lättare ska rinna undan. Det regnvatten som ändå tar sig igenom tätskiktet och ner i avfallet tas omhand av omgivande täckdiken för att sedan föras vidare till en lakvattendamm.

Dräneringsskiktet skyddas av ett skikt med finare mineraljord och överst etableras ett växtskikt som ska hålla massorna på plats med grönska.

I dagsläget går uppsamlat lakvatten till reningsverket i Tällbyn. Vamas utreder möjligheten att rena lakvatten i en våtmark i framtiden.

Massor till sluttäckning

Vid en sluttäckning av en deponi behövs tillgång till stora mängder massor. Exempel på massor som används är byggavfall som betong eller jord från urgrävningar i närliggande byggprojekt. Eftersom massorna har använts vid andra verksamheter kan viss förorening förekomma.

Massor som används vid sluttäckningen ska uppfylla Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig mark. Vilket innebär att markanvändningen på området begränsas till exempelvis kontor, industrier eller vägar.

Naturvårdsverkets generella riktvärden beaktar fyra skyddsobjekt; människor som vistas på området, markmiljön på området, grundvatten samt ytvatten.

Rivningsmassor från Malungs f.d. garveri används i sluttäckningen på deponin

Rivningsmassor från garveriet som uppfyller Naturvårdsverkets krav används till sluttäckningen av Malungs avslutade deponi. Vamas kommer inte att ta emot alla rivningsmassor från garveriet utan endast de massor som uppfyller kraven för sluttäckning av en deponi för icke farligt avfall.

Kretsloppsanpassad tillverkning av växtskikt

Vamas har tillverkat anläggningsjord av slam från reningsverken och enskilda avlopp. Slammet har komposterats och blandats med strukturmaterial (sand och trädkross). Anläggningsjorden ska användas som växtskikt till sluttäckningen av deponi .